surt...

jag försöker verkligen att fixa det här, men just nu känns allt hopplöst, vad vill jag verlkligen? vad söker jag efter?

jag som alltid har varit värd nåtog i hans ögon, är inte det längre. åå så mkt jag vill skriva här men just nu känns det som att jag inte kan dela det med er mina vänner, tyvärr...

jag vill så gärna klara det sjlv men jag gör inte det.

det tog hårt att lämna wilma idag, sitter här o grinar som en tok, jag kan inte hejda mig... allt jag inte kan ta hand om hennne just nu känns förjävligt, 3 veckor kvar till lovet, och jag får se till att ta vara på helgerna som jag får med henne.

nu måste jag ta mig samman och plugga...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0